Korsning, vridning, korsning, vridning

Kors i taket, knyppeldynan har åkt fram, efter ett par år ovanpå garderoben i källarförrådet. Knyppelfröken Kerstin ringde förra veckan och jag fick nytt pepp till att prova igen. Jag gick kurs två terminer för flera år sedan och sen har det inte hänt så mycket mer på knyppelfronten för min del. Första lördagen varje månad har Örebrouddarna öppet hus och man får komma dit med sin dyna. Bäst att fräscha upp de där dubbelslagen innan jag går dit, tänkte jag, så med mycket tankekraft och möda lyckades jag få till en liten "udd och stad" härom kvällen. Men de där beskrivningar...!?  

- Näe, tacka vet jag stickmönster!

Fortsättning följer på lördag...

Ett par helt vanliga

Ett par helt vanliga men extra långa handledsvärmare. Garnet är detsamma som i spetskantskoftan så nu kan jag skarva trekvartsärmarna med de här.
Garn: Manos serena 60/40 alpacka/bomull.
Stickor: 2,5
Mönster: Eget påhitt.
54 maskor. Två varv resår *1r, 1a*, slätstickning tills de är lagom långa (mina är ca 80 varv) sedan avslut med likadan resår 2 varv *1r, 1a* och lös avmaskning i resår.

OCH nu kan man gilla mina inlägg om man gillar dem. Bara att klicka i lilla rutan. Tack Maria för hjälpen.

Sååå 2014 eller?

Vad säger ni, känns inte det här lite 2014 eller är jag kanske före min tid? 

Nja, det är nog inte en hatt de ska bli, mina tovade rundlar. Jag återkommer med fler förslag..

Sen får vi se

En kompis rensade sitt garnlager där hemma och tyckte det kändes bättre att göra sig av med det om hon visste, som hon själv sa, att det skulle få ett bra liv. Hon gav det till mig! Det var bland annat en kartong märkt sudangarn. Jag antar att det har varit tänkt till broderi och det mesta är klippt i halvmeterlånga bitar. Vad kan man göra av det? Virka tänkte jag spontant!

Sen grabbade tag i virknål nr.7 och virkade jag rundlar.
Sen tovade jag dem i maskin.
Sen får vi se.

Flamingo-oktetten

Yay, det här blir kanske en ny favorit! 

Mönstret är i grunden Swallow ur boken Finstickat, men jag har gjort min egna variant. Flamingo- och rosettmönstren hittade jag här. Den är lite bred över axlarna, egentligen ska det vara resårstickade partier där vilket kanske hade dragit ihop dem lite ..så kan det ju va när man inte kan hålla sig till mönstret..

Garnet är Rowan Felted tweed, superhärligt, mjukt och skönt att sticka med, men ganska dyrt. Det grå garnet köpte jag för flera år sedan med tanken att det skulle bli en väst, men sen blev det liggande. Nu skarvade jag med ett gult och ett rosa nystan och är väldigt nöjd med färgerna. Det gick åt drygt fyra nystan grått till stl. medium.
Stickorna var nr 3 till resåren och 3,5 till resten, men kanske hade 2,5 varit bättre till ärmmuddarna, de är lite lite lösa. Knappkanter har jag ju ojjat mig över förut, men den här i resår som stickas samtidigt som koftan tycker jag blev riktigt bra.

Brr, en kall dag att fota..

Tweedkoftan ligger och sträcker lite på sig..

Så mycket bättre?

Z-tvinnat eller s-tvinnat? Vad använder ni och vad gillar ni bäst?

Tvåändsstickning ska ju av tradition stickas med 

z-tvinnat garn, men jag stickar nästan alltid med vanligt tvåtrådigt s-tvinnat och tycker att det funkar lika bra, både till mönsterstickning och krus. När jag ville fira min auktorisation med lite garn köpte jag Ullcenterns 

z-tvinnade hos hemslöjden. Blev det så mycket bättre? 

Garnet i sig och färgen gillar jag jättemycket, oavsett vilket håll det nu är spunnet och tvinnat även om färger kanske inte var den bästa för just krusmönster.. Den översta bilden visar färgen bäst, när jag tog de andra var solen lite för skarp. När jag sen tänkte fota dem i snön istället var de plötsligt borta. Hade jag lyckats tappa dem första dan!? 

Näedå, hade bara glömt dem hos kompisarna i Skåne, så de kommer tillbaka med posten.. pjuh!

Garn: z-spunnet från Ullcenter

Stickor: 2,5

Mönster: maskantalet och tumkilen från ett grundmönster ur boken Tvåändsstickat, med eget krus. Jag räknar sällan så noga i förväg, så det var ren tur att tre hjärtan med två varv mellan varandra var precis lagom innan det var dags att minska i toppen. 

Det var flera som frågade om auktorisationen när jag skrev om den tidigare. Jag jobbar som teckenspråkstolk och har gjort det i drygt tio år. Tolkutbildningen läser man under tre-fyra på folkhögskola (..en nystartad utb. finns nu på Stockholm universitet). För tolkar i andra språk har det länge funnits tolkprov att göra hos Kammarkollegiet för att bli auktoriserade. Från tolkkåren kom önskan om att det provet även skulle gälla oss för att höja utbildningens/yrkets status. Möjligheten fanns redan när jag var nyutbildad, men de flesta jobbar ett par år innan de ev. gör auktorisationsprovet. Nu tog jag som sagt äntligen tag i det och det gick vägen på första försöket, så nu har jag papper på att jag kan ;)

Flamingos och rosett

Jag fortsätter sticka på flamingokoftan och har kommit till ryggen/nacken, där det ska vara en rosett. Jag fick idén till mönster när jag såg Marias roliga mössa och använde samma mönstersida som hon gjort.

Hepp!

2013

Här kommer ett litet hopplock från året, det jag minns mest när jag scrollar tillbaka.. Det har visst blivit ett gäng koftor och perioder av handspunnet. Jag har länkat till mönstren och/eller inläggen om ni vill titta mer på något.

Årets första kofta var min egna variant av Idunn, varm som få.

Årets sämsta garnval var det sticksiga garnet från Färöarna som jag stickade Daffodil i.

Årets bästa garnval var Manos serena 50/50 ull och bomull. Stickad uppifrån och ner med en spetsborder fram och i sidorna. Används flitigt! 

Årets dragkedja. Jag sydde dragkedja (och en liten flugsvamp) i den här koftan av Noros silkeblandning. Det blev lite mer jack-stuk och det blev väldigt bra.

 Årets färgklick!

Årets tålamod får delas av sjalarna Devils lake och Pop spots, många maskor blev det. 

Årets nya var att spinna på slända. Jag hade testat lite tidigare, men det var i somras jag riktigt fick till det och fastnade för det... Här angora-ull från Hallagårdens kaniner.

Och årets present är den här väskan som jag stickade till en kompis bröllop i somras.

Sticka på armarna

I höstas såg jag cirkus cirkörs föreställning Knitted peace. Inledningen, medan publiken kom in, var en tjej som stod och stickade på armarna. När vi var i Nice i höstas köpte jag ett sjukt tjockt garn och innan jul tänkte jag att det kanske är lagom till just stickor tjocka som armar. Garnet räckte precis till en två varvs tubsjal som mamma fick i julklapp. Jag har inte tagit nåt kort på den, men i morse visade Visa Lisa precis det på nyhetsmorgon, så jag länkar dit istället. Hepp!

Gott nytt stickår!

Årets första stickning är hemlig än så länge, så det fick bli en fyrverkeribild istället. Gott nytt stickår!