Till självaste fyrtioårsdagen kunde det väl passa bra? Jag har lyckats sticka i smyg och hålla den hemlig, så det var extra kul att den passade - typ perfekt.
Jag var osäker på om jag och mina stickor 3 skulle hinna färdigt och eftersom vi inte visste om hans eller bebisens födelsedag skulle komma först, ville jag gärna försöka vara i lite god tid. Med en veckas marginal blev den klar ...och ja, hans födelsedag kom först, ingen bebis än.
Mönstret kommer från Pickles och heter Klassisk kofte / classic cardigan. När man köper mönstret får man det på både norska och engelska vilket jag gillar, då man både kan dubbelkolla mellan språken att man fattat rätt och får måtten i både cm och tum.
Garnet är Donegal tweed från Magasin duett och det är fantastiskt hur det garnet förändras när det tvättas. Det fyller ut och blir verkligen härligt mjukt. Jag räknade ut att jag skulle behöva 11 nystan, men jag fick nästan tre över. Hmm, kanske blir det en tweedkofta till mig också...
Att garnet luktar spinnolja under tiden man stickar ser jag som en bonus!
Koftan stickas nerifrån och upp och kroppen och ärmarna stickas ihop med kroppen från ärmhålet. Jag gillar formen på axlarna som börjar som en vanlig raglanminskning och sedan övergår till en sadel-axel (jo, visst heter det så?). Från axlarna stickar knäppkanterna var för sig och sys sedan fast i nacken och möts mitt bak. Som på hans förra kofta sydde jag även på den här fast en f-klav av ulltyg i nacken.
1 kommentar:
Så himla snygg. Det låter som en rolig stickning med lagom många detaljer att hålla reda på. Håller helt med om donegal tweed, jag har stickat två koftor i det och gillar det starkt
Skicka en kommentar