På stickfronten har ena strumpan blivit klar och den andra är nyss påbörjad. En och en halv vante har det också blivit, utan att det riktigt var meningen, hoppsan. En av mina lärare kom med ett möntser förra veckan som hans fru skickat med till mig och vips var jag igång. Mönstet heter Kalix-vanten och har en fin kant som nästan likar en fläta. Tanken var att hela vanten skulle mönsterstickas enligt beskrivningen, men jag använde tunnare garn än det var tänkt, så jag plussade på några maskor och stickade randigt istället ..och randigt är väl också ett mönster? Garnet är det som blev kvar efter mammas kofta; 2-trådigt Jästrike och stickorna är nummer 3.
På skolan är det numera keramik och textiltryck som gäller och jag har snöat in på klädnypor och klädstreck..
Ringen som var mitt största projekt under silverperioden blev klar strax innan semestern och av ”skrotsilvret” gjorde jag ett armband och några knappar. En hemstickad kofta med silverknappar – visst låter det lyxigt! En kompis fick skruva fast mitt evighetsarmband, som ska få sitta tills jag tröttnar på det.
Ringen är helt ihålig och inte alls tung som man kanske kan tro när man ser den ..det var några turer och några lödningar innan alla sidorna och mittringen satt på plats. För att få med lite av det textila, sticker det ut små tåtar av silkesgarn ur ena gaveln.
1 kommentar:
Vilken fantastiskt fin ring, sån vill jag också göra!
Kul med garn o silver, jag håller också på med det!
Imponerad av Din blogg.
Anita på Gotland
Skicka en kommentar