Kajsa och Lasse

En av mina bästa kompisar gifter sig i helgen och för ett tag sedan frågade hon om jag ville sticka en liten väska till henne. Självklart! Hon köpte garnet själv, för att det skulle bli rätt vit-färg, i övrigt hade jag fria händer och då blev den såhär. Fodertyget hittade jag hos Panduro och knapparna är second hand. Jag stickade en i-cord till rem om man vill ha den över axeln eller hänga upp den och fodret till locket och bakstycket stärkte jag med vliselin. Sidorna är rätstickade och botten är en fyrfläta. Locket stickade jag i en halvcirkel med hjälp av förkortade varv. 

Garnet är Sandnes duett mini och stickorna 2,5.  

För två år sedan gifte sig en annan av mina bästa kompisar och då var det självaste buketten som stod på önskelistan.

I tid eller otid

Antingen börjar man med saker i tid, eller så börjar man i otid. Som en bolero man tänkt ha på sig nästa helg. Att börja nu kanske känns lite snoigt, men jag packar med den som helgens bilstickning så det ska nog hinnas. Garnet är Svarta fårets Cecilia och modellen är enkel.

- Glad midsommar! 

Sprayfärgat

- Det funkade med sprayfärgen!

Jag strök tröjan på avigan och sen satt färgen fast när jag tvättade den. Det blev nästan lite metallic-känsla eftersom färgen bara ligger "på" tyget, men det är lite svårt att få med den rätta färgen på bild. Der gick åt ungefär halva flaskan med färg och jag är bra sugen att spraya nåt mer..

För att staga upp halsringningen lite, sydde jag fast ett sammetsband på insidan och de prickiga knapparna som jag beställde från Stickfrossa för ganska längesen kom äntligen till användning.

Spetskantskoftan

- Spetskantskoftan är klar! 

Den är stickad uppifrån och ner i ljuvligt mjuka Manos serena 60% baby alpaca 40% bomull. Varje härva på 50 g är 155 m och det gick åt knappa 5 härvor, så garnet kändes väldigt drygt. Muddarna är stickade på 2,5 och resten på sticka nr 3. Spetsbården är ett enkelt hålmönster som jag tog jag från ett par strumpor jag stickat förut. Vet dock inte vilket mönster det var. Jag har sytt avmaskningen i resår både nertill och på ärmarna för att slippa kanterna.

Jag testade att vända ett par extra gånger och sticka några förkortade varv över bara ryggen och axlarna för att få den lite högre i nacken, men jag vet inte om det gjorde så stor skillnad. Hjärtmönstret hittade jag någonstans på ravelry, men jag verkar inte ha sparat det. 

Klart nöjd!

Färgexpriment

Jag fick nyss frågan om jag använder alla koftor jag stickar. Det går i perioder, som med andra kläder och vissa används mer än andra. En kofta som jag tyckte blev jättefin när jag gjorde den, men som jag nästan aldrig använder är den här. Det funkade inte med tryckknapparna jag slog dit först, tyget blev för tjockt, och nya röda knappar hjälpte inte. Egentligen tror jag det är färgen jag inte riktigt gillat. Ljusblå-grå-smutsig... Jag fick se att det fanns textilfärg på sprayflaska och tänkte att det var värt att chansa...

Men jag kunde ju haft plasthandskar, eller åtminstone tagit av klockan. Tur att färgen gick bort lätt. Spännande att se hur det funkar att fixera färgen, på koftan alltså!

Äntligen!

Dynorna är klara!! 

Jag tog med symaskinen till lotten och kunde sy ute i solen. Tyget är som sagt möbeltyg-prover och dynorna är tjock skumgummi från soff-plymåer som fanns hemma i mamma och pappas uthus. De blev verkligen toppenbra. Stolarna fick vi med när vi köpte lotten och det är är på uteplatsen med tak som vi tänkt ha dem. Brickbordet fick agera modell, vi får se vilket bord det blir sen. Några blommor och ljuslyktor så blir det ännu finare.

Eller här på nybyggda lilla verandan..

Bra å ha

De där tygprovslapparna som jag köpte för flera år sedan, de som kostade fem kronor bunten och kunde vara bra å ha, nu närmar de sig något! De gamla möblerna som följde med kolonilotten, nu ska de få sina dynor.
Ifjol kom jag så långt som att skarva med några buntar som mamma fyndat, klippa rutor och skära till skumgummit... sen vet jag inte vad som hände, jag tror det hann bli höst.
Nu är ångan upp igen och det sys för fullt här hemma!