En regnig dag för säkert fem år sedan cyklade jag och en kompis till stan med pyssel i sikte. Hon skulle köpa garn för att börja sticka en lapp-filt och jag skulle köpa tyg för att klä om en karmstol. Det stickades lappar och det börjades klä om, men det kom liksom av sig... Jag har frågat efter den där stickningen ibland och nog varit mer intresserad av den än att bli klar med min stol, men bara fått suckar till svar - Det kommer aldrig att bli något av det där, alla lappar är olika storlekar, jag har ju inte ens räknat varven...
- Jodå, det där går att ordna, har varit mitt ständiga svar.
I vintras tjatade jag till mig dem och förra veckan åkte de fram och blöttes och spändes ut tills alla lappar var lika stora ..typ.
Tänk så mycket roligare det kan vara att fästa trådar och virka kanter och montera när man gör det åt någon annan! Ikväll fick hon tillbaka sina lappar i form av en babyfilt till sin lille Mille och hon blev jätteglad :)
Den där stolen får vi väl se hur det blir med...
3 kommentarer:
Jättefin blev den ju
Det var fint gjort av dig Emma, vad skönt för henne att ha den färdig och vad glad hon måste blivit!
Snygg tycker jag . Inte pluttenuttig utan snygg. Vilken fin kofta du gjort sen då ! Den boken är min stora favorit. Det var väldigt snyggt att bara ha mönster på ryggen.
Väldigt stilrent.
Skicka en kommentar